Internationell plakatkampanj "Fakta om kärnkraft"

Startsida          Se plakatmotiv          Om oss
 
 

K√§rnkraft ‚Äď en √•terv√§ndsgr√§nd
Uranet r√§cker bara n√•gra √•rtionden till ‚Äď och vad h√§nder sen?

Kärnkraft är lika mycket en återvändsgränd som fossila bränslen, som det bara finns en begränsad mängd av. Uranet, som är nödvändigt för att driva kärnkraftverk, är nämligen en råvara som håller på att ta slut. De s.k. bridreaktorerna, med vilka man hoppades kunna hushålla längre med resurserna, har misslyckats av tekniska och ekonomiska skäl. Inom några få årtionden kommer bränslet att ta slut för kärnkraftsindustrin. Eftersom inte bara uranet, utan även mineraloljan och naturgasen, kommer att ta slut i en inte alltför avlägsen framtid kan mänskligheten på sikt bara täcka sitt energibehov med förnybar energi och effektiv utnyttjande av energin.

K√§rnkraft ‚Äď en bedragare
Kärnenergi är inte nödvändig för energiförsörjningen

För att betona vikten av kärnenergi hänvisar kärnkraftsindustrin ständigt till kärnenergins andel av strömalstringen. Tittar man emellertid på i vilken grad kärnenergin bidrar till världens totala energiförbrukning, visar det sig att kärnkraften är i det närmaste betydelselös för mänsklighetens energibehov. Kärnkraft stod år 2001 endast för 2,3 procent av världens energiförbrukning. Den förnybara energin bidrar idag i betydligt högre grad till energiförsörjningen i världen. Mänskligheten kan definitivt klara sig utan kärnkraftens ringa bidrag. Riskerna i samband med kärnkraftsolyckor, produktionen av högradioaktivt kärnavfall och de kostnader som är nödvändiga för att undanröja dem står inte i rimlig proportion med den minimala energimängd man för en kort tidsperiod vinner. Kärnenergi är både farlig och överflödig.

K√§rnkraft ‚Äď en riskabel teknik
Risken för en härdsmälta i Europa: 16 procent

Tekniska problem och mänskliga fel kan i varje kärnkraftverk orsaka svåra olyckor, där stora mängder radioaktivitet släpps ut i miljön. Enligt den officiella tyska undersökningen "Deutschen Risikostudie Kernkraftwerke - Phase B" är risken för en härdsmälta på ett tyskt kärnkraftverk vid en drifttid på runt 40 år lika med 0,1 procent. Inom EU drivs mer än 150 kärnkraftverk. Det gör att sannolikheten för ett haveri i Europa är 16 procent. Det motsvarar sannolikheten att slå en sexa med en tärning på första kastet. I hela världen är ungefär 440 kärnkraftverk i drift. Sannolikheten för att en härdsmälta inom 40 år ska inträffa någonstans i världen ligger på 40 procent. Och som kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl visade, kan man räkna med tiotusentals döda vid ett haveri.

Kärnkraft - en avfallsproducent
Ingen vill förvalta ett sådant arv

I ett kärnkraftverk förvandlas med hjälp av atomklyvning uranstavar till högradioaktivt kärnavfall. Kärnavfallet, med sin radioaktiva strålning, utgör en direkt livsfara för människor. Det måste därför avskärmas från människor, djur och växter i flera hundra tusen år. Kärnkraftverk har använts i cirka 50 år, men fram till idag har ingen funnit något svar på hur kärnavfallet kan slutförvaras på ett säkert sätt. Runt om i världen finns inte en enda säker förvaringsmöjlighet för det högradioaktiva avfallet från kärnkraftverken. Kärnavfallet innebär, trots den korta period mänskligheten använt kärnkraft, att ett arv av närmast världshistoriska proportioner efterlämnas. Om urmänniskan hade använt kärnkraftverk hade vi än idag varit tvungna att bevaka hennes avfall.

K√§rnkraft ‚Äď en bombrisk
Kärnkraften främjar spridningen av kärnvapen

De stater som i de gångna årtiondena utvecklade och byggde atombomber hade vid sidan av denna tillverkning civila kärnkraftsprogram. De civila programmen var dock ofta bara en täckmantel för att dölja det egentliga intresset, som var av militär natur. Programmen gav dessa stater tillgång till de tekniker och den expertis som krävs för att bygga atombomber. Det visar tydligt att export och utvidgning av kärnkraft avsevärt höjer riskerna för spridning av kärnvapen.

Kärnkraft - ingen klimaträddare
Kärnkraften kan inte ge förbättrat klimat

K√§rnkraftsindustrin medger att man inte kan ers√§tta kol, olja och gas med k√§rnkraftverk. F√∂r att fram till 2050 ers√§tta s√• lite som 10 procent av fossilenergin med k√§rnkraft skulle man beh√∂va bygga √§nda upp till 1000 nya k√§rnkraftverk. (F√∂r tillf√§llet finns det i hela v√§rlden omkring 440 k√§rnkraftverk.) Att bygga dessa anl√§ggningar ‚Äď om det ens vore realiserbart ‚Äď skulle ta flera √•rtionden. Uranreserverna skulle snabbt vara f√∂rbrukade. Till och med den internationella atomenergikommissionen IAEA medger att det inte finns n√•gon som helst m√∂jlighet att bygga ut k√§rnkraften tillr√§ckligt snabbt f√∂r att bromsa klimatf√∂r√§ndringen. L√∂sningen √§r en annan: olika v√§rldsenergiscenarier visar att klimatproblemet endast kan l√∂sas med f√∂rnybara energier i kombination med effektiv och ekonomisk energiteknik.

K√§rnkraft ‚Äď ger f√• arbetstillf√§llen
Arbetstillfällen? Vindkraften slår kärnkraftsindustrin!

Kärnkraft är kapitalintensiv, förnybara energier är arbets(tillfälles)intensiva. I Tyskland var t.ex. år 2002 ungefär 30 000 människor verksamma inom kärnkraftsindustrin. Bara i den tyska vindkraftsindustrin arbetade däremot redan över 53 000 personer. Den sammanlagda branschen för förnybara energier säkrade 120 000 arbeten, trots dess fortfarande ringa andel av energiförsörjningen. Vid en fortsatt utbyggnad av de förnybara energierna tillkommer dagligen nya arbetstillfällen. I hela världen skulle åtskilliga miljoner nya arbetstillfällen uppstå på bara några år om de förnybara energikällorna byggdes ut.

Alternativ till kärnkraft
100 % energi från sol, vind, vatten och biomassa

I Tyskland presenterade parlamentet 2002 ett energiscenario enligt vilket f√∂rnybara energik√§llor √•r 2050 ska st√• f√∂r hela den tyska energif√∂rs√∂rjningen. Och det som √§r m√∂jligt i Tyskland ‚Äď ett land med liten yta, stor befolknings- och energit√§thet samt h√∂g levnadsstandard ‚Äď√§r m√∂jligt √∂verallt. Till och med energiindustrin medger emellan√•t att man fram till √•r 2050 v√§rldsomfattande kan framst√§lla en m√§ngd energi fr√•n f√∂rnybara energier som √∂verstiger den energim√§ngd m√§nskligheten f√∂rbrukar idag. Jordens energibehov kan t√§ckas av en blandning av solkraftverk och solenergianl√§ggningar, vindkraftverk, vattenkraftverk samt olika till√§mpningar av biomassa. F√∂r att begr√§nsa √∂kningen av v√§rldens energibehov m√•ste dessutom sparsamma energitekniker anv√§ndas. Att snabbt bygga ut solkraften v√§rldsomfattande √§r ett viktigt steg p√• v√§gen f√∂r att f√∂rhindra krig om knappa resurser s√•som olja, gas och uran.

Lägg ner kärnkraftverken.

 
 
Se plakatmotiv
 
 

 

 


Background Information (English)
pdf    doc    rtf

Hintergrundinformationen (Deutsch)
pdf    doc    rtf    

 

This "Nuclear Power Fact File" poster campaign is posted by
 

The German Afiliate of the
International Physicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW)
 
and
 

EUROSOLAR
The European Association for Renewable Energy

 
 
 
 

keywords: